SBU:s miljöprogram

SBU:s miljöprogram2019-02-10T10:04:06+00:00
Miljöprogram 2018 – PDF (öppnas i nytt fönster)

Miljöprogram SBU
Detta miljöprogram är antaget av styrelsen för Svenska
Båtunionen, den 17 november 2018.
1. Inledning
Svenska Båtunionen (SBU) är Sveriges ledande organisation för båtägare och
båtklubbar. Vi har som riksorganisation ett ansvar att ge rekommendationer och
vägledning till regionala förbund, båtklubbar och båtägare. Vi har också ett ansvar att
företräda medlemmarnas intressen och uppmärksamma politiker, myndigheter och
näringsliv på hur vi i förbund, klubbar och som båtägare vill se en framtid i balans med
naturen, värna vår vackra svenska natur som så många vill besöka och som verkligen är
värd att vara rädd om.
Eftersom miljöfrågorna alltid varit viktiga för SBU kom organisationen tidigt ut med
anvisningar och guider för att skapa ett grundläggande miljömedvetande hos båtfolket.
Under åren har ett stort antal dokument producerats och huvudansvaret för
miljöfrågorna har Miljökommittén (MiK) inom SBU vars främsta syfte är att bedriva ett
aktivt miljöarbete med koppling till båtlivet. Detta består bland annat av att bistå
båtägare och klubbar inom unionen med information, råd och tips. MiK följer noga
utvecklingen på miljöområdet och utvecklar miljöarbetet i samråd med
Unionsstyrelsen. MiK bereder aktuella remisser och representerar SBU i Båtmiljörådet,
Havs- och vattenmiljörådet, vattenförvaltningar och inför andra organisationer, samt
informerar förbund och klubbar om aktuella miljöfrågor, bland annat arrangeras
regelbundet miljökonferenser för unionens miljösamordnare.

2. Vägledande principer
Att värna om miljön har varit viktigt i Sverige sedan lång tid och miljöpolitiken har spelat en
stor roll. Riksdagen fastställde mål för miljöpolitiken redan 1991, och 1999 fastställde
riksdagen de första femton nationella miljökvalitetsmålen. De har sedan blivit sexton och ger
en struktur för miljöarbetet. Av särskild betydelse för båtlivet är tre av målen:
• Giftfri miljö
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
• Levande sjöar och vattendrag.
Miljömålen är en viktig utgångspunkt och vägledning för vars och ens förhållning till
miljön. De svenska miljömålen anger vad som krävs för att vårt svenska samhälle ska
vara ekologiskt hållbart
Användning av resurser och hållbar utveckling är andra viktiga aspekter som måste vägas
in. Målen för hållbar utveckling innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor
och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i
ekosystem och miljö så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.
Behoven av hållbarhet har utvecklats i tre dimensioner.

• Social hållbarhet handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande
mänskliga rättigheter uppfylls,
• Miljömässig hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella
resurser på lång sikt, och
• Ekonomisk hållbarhet handlar om att motverka fattigdom och att alla ska ha råd
att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordens ändliga resurser.
Hållbar utveckling knyter alltså ihop hållbarheten i ekosystemen med de sociala och
ekonomiska utmaningar mänskligheten står inför.
Hållbarhetsdiskussionen har förts inom FN som i september 2015 antog ett ramverk Agenda
2030 med de Globala Målen som också Sverige biträder. Regeringen tillsatte 2016 en
delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet.
Hållbarheten anses så viktig att den skrivits in i Regeringsformen.
I 1 kap, 2 § står det:
• Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för
nuvarande och kommande generationer.
Till vägledning finns några allmänna principer formulerade i gällande lagar och
förordningar. I Miljöbalken finns de lagparagrafer samlade som reglerar vårt
förhållande till natur och miljö. Några av de inledande paragraferna återges här:
Miljöbalken. Mål och tillämpningsområde
Kap 1. 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som
innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god
miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att
människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att
förvalta naturen väl.
Hänsynsregler
Kap 2. 2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd
skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller
åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada
eller olägenhet.
Kap2. 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd
skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i
övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller
åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte
skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet
eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön
Rimlighetsavvägning
Kap2. 7 § Kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inte kan
anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till
nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för
sådana åtgärder.
3. Därför ett miljöprogram
Vi vill påverka båtbranschen att utveckla bättre och miljövänligare produkter. Vi vill ha regler
som gynnar miljön och båtlivet. Därför är det viktigt med ett miljöprogram för SBU. Följande
principer är vägledande för SBU:s miljöarbete:
• Krav på helhetssyn och balans, så att t.ex. bidrag från olika utsläppskällor
rangordnas, så att man kan välja de som har störst inverkan,
• Nödvändigheten av att basera slutsatser på tillförlitliga empiriska undersökningar
och att när underlag saknas se till att bristen avhjälps,
• Konsekvensutredningar görs av tilltänkta beslut, inklusive kostnad- nyttaberäkningar (Detta är myndigheterna skyldiga att göra enligt förordningen SFS
2007:1244.)
• Vara återhållsam och inte använda starkare medel än nödvändigt (t.ex. Måla
mindre).
SBU är i första hand en konsumentorganisation som ska tillvarata sina medlemmars
intressen på olika sätt. Vi arbetar bland annat med att påverka lagstiftare, producenter
och andra aktörer att på sina respektive ansvarsområden agerar för en bättra miljö.
Samtidigt vill vi visa för båtklubbar och båtägare hur de kan agera för att långsiktigt nå
uppsatta mål för miljöarbetet. Detta program har tagits fram genom ett samarbete
mellan de regionala båtförbunden och SBU.
Båtliv är en utomordentlig form av rekreation och ett härligt sätt att komma i närkontakt
med naturen. Tyvärr är våra vatten utsatta för väldigt stora påfrestningar med övergödning
och oönskade kemikalier. Detta innebär ett alldeles speciellt ansvar för oss som tycker om
att vara på sjön och givetvis är vi angelägna att behålla långsiktigt hållbara vattenmiljöer.
Att värna våra naturvärden och den biologiska mångfalden är också ett ansvar gentemot
våra barn och barnbarn. Därför bör det ligga i allas intresse att göra sitt yttersta för att inte
skapa mera påfrestningar på vår dyrbara miljö än vad som kan anses befogat för att skapa
de värden som ger guldkant på tillvaron.
Det finns knappast någon mänsklig aktivitet som inte leder till negativa konsekvenser
för miljön eller ohållbart resursutnyttjande. Här kommer behovet av balans in och
nödvändigheten av att bedömningar av kostnader och nytta vägs av mot varandra på ett
ansvarsfullt sätt. De produkter vi använder bör noggrant kontrolleras för att minimera
eventuella miljöskador och vi måste också få fram tillförlitliga forskningsresultat för att
ge möjlighet att bedöma nytta mot risker. Det krävs både ett stort mått av förståelse och
av ödmjukhet inför allvaret i de miljöhot som framförallt kan drabba kommande
generationer.
För att vi ska nå dit måste olika aktörer ta sitt ansvar utifrån sina möjligheter och
befogenheter. Det gäller båtägare, men också båtklubbar, kommuner, markägare,
kommersiella aktörer och lagstiftare. Alla måste bidra utifrån sina respektive
förutsättningar för att vi ska klara av att nå målen.
Krav som lagar, förordningar, myndigheter och kommunerna ställer ska vara
utformade så att de respekteras av alla som vistas på sjöar, skärgårdar och hav.
Regler ska utgå från vetenskap och etablerad erfarenhet. Regler, normer och krav
ska vara transparenta och förutsägbara, och de ska vara likartade över hela landet
om förutsättningarna är desamma.
4. Miljöarbetet sker i båtklubbarna
Det finns ett starkt miljöintresse hos båtägare. Detta engagemang måste få komma till
uttryck i aktiv handling i båtklubbar och förbund. Båtklubbarna, förbunden och SBU
har på motsvarande sätt ett ansvar att bejaka miljöinsatser och lyfta fram goda
exempel. Det är i klubbarna, i direkt kontakt med båtägarna, som en stor och mycket
viktig del av miljöarbetet sker.
SBU verkar för att:
• Alla båtklubbar har en miljösamordnare som också ingår i styrelsen.
• Alla båtklubbar antar en miljöplan/ miljöpolicy.
• Alla båtklubbar har en avfallshanteringsplan, och i övrigt följer de lagar och
förordningar som gäller.
• Alla båtklubbar och alla förbund har en miljöpolicy/ -program där viktiga
miljöfrågorlyfts fram.
• Alla båtägare ska få möjlighet att ta del av de miljöregler som gäller, och
hur klubbens, förbundens och unionens miljöprogram ser ut. Lämpligen
på respektive webbplatser.
• Alla båtklubbar, förbund och unionen har en aktiv dialog med politiker,
myndigheters tjänstemän och andra intressenter för att skapa förståelse
för de miljöfrågor som har anknytning till båtlivet.
• Båtklubbar som behöver hjälp och råd i kontakter med myndigheter som rör
miljöfrågor ska kunna få sådant stöd från förbund och unionen.
• Myndigheterna ska i första hand ange mål och önskat resultat i
rekommendationer och vid inspektioner – inte vilken teknik eller metod
som ska användas för att nå målen.
5. Stöd till förbund och klubbar
SBU har en miljökommitté (MiK) som bereder och hanterar miljöfrågor, till exempel
genom att informera förbund om regeländringar och andra relevanta miljöfrågor. SBU
och MiK ska ge en saklig, sann och relevant beskrivning av båtlivets villkor och dess
miljöpåverkan och verkar för att alla båtförbund har en miljösamordnare i styrelsen
och vid behov en miljökommitté.

SBU verkar för att:
• Båtförbunden och SBU arbetar för att lagar och förordningar tillämpas på ett
sådant sätt att det är förenlig med båtlivets intressen i övrigt.
• Båtförbund regelbundet informerar klubbarnas miljösamordnare om
regeländringar eller annat som är av vikt i klubbarnas miljöarbete.
• Svenska Båtunionen tillhandahåller också miljöcoacher. Båtmiljöcoacher
utbildas och organiseras för att kunna ge stöd och hjälp till förbund och
klubbar, samt informationsmaterial som t ex handböckerna ”Hamnar för
fritidsbåtar”, ”Egenkontroll av hamnar för fritidsbåtar”, detta miljöprogram
och broschyrer.
• För att premiera ett hållbart båtliv har SBU också instiftat ett miljöpris.
6. Minska tillförsel av näringsämnen till sjöar och hav
Övergödning av vattendrag, sjöar och hav är ett problem. Fortfarande sker utsläpp
och läckage från många olika källor. Alla som förorenar har ett ansvar att minska
sina respektive utsläpp av näringsämnen.
SBU verkar för att:
• Alla båtägare ska respektera och följa lagen om förbud mot att tömma toatank i
hav ellerinsjö.
• Fler landbaserade toaletter görs tillgängliga för det rörliga friluftslivet/båtlivet.
Kommuner, markägare, gästhamnar, klubbhamnar och andra intressenter kan
här göra en betydande insats.
• Fler toatömningsstationer anläggs i sjöar och längs kuster som gör det möjligt
för fritidsbåtar att tömma sina toatankar.
• De toatömningsstationer som finns, och de nya som tillkommer, ska
vara tillgängliga föralla fritidsbåtar, oavsett hemmahamn eller
klubbtillhörighet.
7. Klimatpåverkan
FN och Sverige har satt upp mål för att minska klimatpåverkande utsläpp, till exempel
för koldioxid. Alla båtägare måste ta sin del av ansvaret för att minska påverkan på
klimatet.
SBU verkar för att:
• Ställa krav på motortillverkare att utveckla mer bränslesnåla motorer och
att anpassa dessa även för fossilfria bränsle.
• Fler båtägare ska kunna välja utsläppsfria alternativ som drivkälla, till
exempel el-motorer eller icke fossilbaserade bränslen till
förbränningsmotorer.
• Båtklubbar gör installationer som kan krävas för att möta fler el-drivna båtar
framöver.
• Kommuner och myndigheter skapar möjligheter och förutsättningar för klubbar, gästhamnar och drivmedelsförsäljare att investera i teknik och
infrastruktur som gör det möjligt att fler får tillgång till miljövänliga alternativ
till fossilbränslen.
• Att verka för att kvarvarande äldre två-takts motorer drivs med
alkylatbränsle och att övriga båtmotorer drivs av fossilfria alternativ.
• Sjömackar bör uppmuntras att tillhandahålla fossilfria alternativa bränslen
lämpliga för marint bruk.
8. Minska kemikalieanvändningen
Vid skötsel av båtar förekommer användning av olika slags kemikalier, lösningsmedel,
oljor och rengöringsmedel av olika slag.
SBU verkar för att:
• All användning av farliga ämnen ska minimeras.
• Producenter tar fram produkter med mindre skadliga ämnen som alternativ
till de traditionella som fortfarande säljs via handeln.
• Miljövänligare produkterna marknadsförs mer aktivt. Marknadsföring av t ex
båtbottenfärger som enbart är tillåtna på västkusten bör inte marknadsföras på
andra platser i landet.
• Båtägare, och klubbar, uppmanas att alltid använda de minst hälso- och
miljöpåverkande produkterna
9. Båtbottenfärger
Havstulpaner, musslor och annan påväxt på båtbottnar är problem i vissa vatten.
Hittills har olika typer av biocidfärger varit vanliga för att hindra påväxt. Alla typer av
biocidfärger har dock en negativ påverkan på miljön och att minimera mängden
biocidfärg genom att måla mindre, är ett sätt för de som inte kan sluta måla helt. Det
är viktigt att forskning och erfarenhet ligger till grund för regler och tillsyn. För att
minimera risken att invasiva arter fortsätter att spridas till oönskade vatten är det
emellertid viktigt att bestämmelser om bottenmålning också tar hänsyn till denna risk.
Båtägare som flyttar sina båtar mellan olika vatten bör i möjligaste mån också
desinficera sina båtbottnar vid varje förflyttning på grund av detta.
Vi har under senare år med tillfredsställelse noterat att många båtägare låter bli att
måla sina båtbottnar och i stället väljer andra, mer miljövänliga, alternativa metoder för
att hindra påväxt.
SBU verkar för att:
• Fler ska välja att måla mindre. Vi vill minimera mängden biocidfärg på
båtbottnarna.
• Olika myndigheters normer och tolkningar av reglerna ska gå i takt med
varandra och vara likartade för samma typ av vatten i hela landet,
• Båtägare inte ska behöva tveka om vad som är tillåtet eller förbjudet.
• Kommunernas miljökrav och krav vid miljöinspektioner ska grunda sig på
lagar,förordningar och föreskrifter från riksdag och nationella myndigheter.
Hänsyn till lokala förhållanden ska tas.
• Båtar målade med färg som innehåller TBT (tributyltenn) ska saneras, och
här måste staten, kommuner och båtägarna ta sina respektive delar av
ansvaret.
• Båtklubbarnas varvs- och markområden inte ska tillföras ytterligare
miljöskadliga ämnen.
• Spridning av oönskade djur och växter ska undvikas. Båtar och redskap som flyttas
mellan olika vatten, t ex olika insjöar, ska rengöras vid flytt.
• Så kallade spärrfärger inte används då de leder till att TBT och andra giftiga ämnen
blir kvar på båtbotten vilket kan innebära problem vid framtida
hantering/skrotning.
10. Hänsyn
Att hantera miljöskador när de redan har uppstått kan vara både dyrt och svårt. Vi vill
uppmana alla att inte använda obeprövade kemikalier, och helst undvika preparat och
metoder som eventuellt kan leda till skada i framtiden. Att följa lagar och förordningar
på miljöområdet torde vara en självklarhet. Det är också bra om klubbar, förbund och
union kan ta initiativ för en bättre miljö som sträcker sig längre än så.
SBU verkar för att:
• Allemansrätten respekteras och värnas
• Båtägare inte påverkar naturen långsiktigt. Inte eldar på berghällar, de kan
spricka. Inte förtöjer i små martallar eller sly. Inte använder bergskilar så att
berg och klippor förstörs. Respekterar säl- och fågelskyddsområden och fiskars
reproduktionsområde (el liknande)
• Motverka användning av extremt bullrande båtar, till exempel genom att
inte erbjuda sådana båtar plats i båtklubbar
• Förordar ”Eco driving”
• Tar med sopor och avfall hem.
• Båtklubbar och båtägare ska kunna göra insatser för miljön som sträcker sig
längre än att enbart uppfylla lagstadgade krav.
• Nedskräpningen av hav och stränder ska upphöra.
• Produkter eller verksamheter som innebär att mikroplaster tillförs
sjöaroch hav uppmärksammas, och att åtgärder vidtas för att
komma tillrätta medproblemen.
• Förebygga miljöskador så att de inte alls uppstår.
• System med återvinning och skrotning av uttjänta båtar införs där olika aktörer
tillsammans tar ett ekonomiskt ansvar.
• Provverksamheten 2018 med statlig skrotpremie för fritidsbåtar permanentas
• Kommuner tillåter att uttjänta mindre båtar och jollar får lämnas
till kommunens återvinningscentral.
• Den biologiska mångfalden bibehålls